Varför upplever mitt barn vardagskrav som överväldigande? En introduktion till kravundvikande/PDA

Patologiskt eller extremt kravundvikande innebär att barnet upplever stark stress, ångest eller känsla av kontrollförlust inför krav och förväntningar, vilket leder till utvecklandet av olika strategier för att undvika dem. I den internationella och svenska debatten används oftast begreppen PDA (Pathological Demand Avoidance eller numera ofta kallat Persistent Drive for Autonomy) eller EDA (Extreme Demand Avoidance).

PDA/EDA är ingen egen diagnos i de officiella manualerna, men det beskrivs inom forskningen som en specifik beteendeprofil som oftast identifieras hos personer inom autismspektrumet. Eftersom profilen skiljer sig markant från det vi traditionellt förknippar med autism, är det vanligt att dessa barn missförstås och möts av felaktiga strategier.

Vanliga kännetecken på kravundvikande

Forskningen är begränsad men visar att barn med denna profil drivs av en extrem, underliggande ångest, och vanliga tecken kan vara:

• Att barnet undviker vardagliga krav (som att klä på sig, äta eller borsta tänderna) med hjälp av sociala strategier som bortförklaringar eller rollspel 
• En ytlig social förmåga som till en början kan dölja barnets faktiska autistiska svårigheter 
• Kraftiga humörsvängningar och impulsivitet, ofta triggade av en upplevd förlust av kontroll 
• Att barnet verkar bekvämt i rollspel och fiktion, och ibland antar en annan identitet för att undkomma krav 
• Ett extremt behov av kontroll, vilket gör att traditionella gränssättningar ofta eskalerar situationen 
• Att beteendet styrs helt av ångestnivån, vilket gör att barnets förmåga varierar kraftigt från dag till dag

Det utåtagerande beteendet är i själva verket en stressreaktion och ett sätt för barnet att skydda sitt överbelastade nervsystem. Vissa barn döljer sitt kravundvikande i skolan genom att spela med, för att sedan krascha totalt i hemmet. I många fall misstolkas barnets beteende som trots, manipulation eller uppfostringsproblem, trots att det i grunden handlar om ett barn i ett tillstånd av ångest.

Kravundvikande och neuropsykiatriska diagnoser

Kravundvikande och andra neuropsykiatriska funktionsnedsättningar förekommer ofta tillsammans. Detta är särskilt tydligt i relation till autism men även ADHD. Det innebär att ett barn både kan uppfylla kriterierna för en autismspektrumdiagnos och samtidigt ha en uttalad PDA-profil, eller ha en ADHD som förstärker impulsiviteten och svårigheterna med de exekutiva funktionerna.

Detta kan göra utredningar mycket komplexa, eftersom beteendet ofta döljer de klassiska autistiska dragen. Exempel på faktorer som gör att vanliga autismstrategier (som fasta strukturer och strikta scheman) ofta kraschar vid PDA är:

• Barnet upplever själva strukturen eller schemat som ett krav och låser sig 
• Det finns ett behov av upplevd jämlikhet; barnet accepterar sällan en traditionell vuxen-barn-hierarki 
• Det krävs ett indirekt och mycket flexibelt bemötande för att inte trigga igång barnets kamp- eller flyktrespons 
• Rastlöshet och ett behov av nyhet och variation, vilket kan krocka med det traditionella behovet av förutsägbarhet 
• Att kraven måste förpackas i samarbete och valmöjligheter snarare än direktiv

Därför är det viktigt att en utredning görs noggrant och med kunskap om kravundvikande.

Tips till dig som förälder

Även om forskningen är begränsad, talar mycket för att förståelse, minskad stress och ökad upplevelse av kontroll är viktigt för att hjälpa barn med kravkänslighet. Några tips är:

• Kartlägg barnets “kravtriggers”: Lägg märke till vilka situationer som triggar starkt motstånd/stress. Är det i sociala situationer? Vid situationer som innebär stor osäkerhet? Vid tidskrav?
• Skapa möjligheten för barnet att själv välja: Ge alternativ, till exempel “Ska vi göra det nu eller om 20 minuter?” “Vill du ha en blå eller en grön tröja idag?”. Autonomi minskar ofta på stressen.
• Dela upp kraven i mindre delar: Istället för att be ditt barn att städa hela rummet, be om att plocka undan tre saker. När vi får mindre, konkreta uppgifter reagerar gärna mindre starkt.
• Arbeta med förmågan och möjligheten till stressreglering: Sömn, återhämtning, rörelse och sensoriska anpassningar är avgörande
• Sänk stressnivån: kravkänsligheten är nästan alltid högre när stressnivån är det

Mer stöd och information

I Sverige finns vetenskapliga sammanställningar och information hos bland annat Gillbergcentrumet (GNC) vid Göteborgs universitet, Riksförbundet Attention och den internationella organisationen PDA Society. Det finns också en svensk bok att läsa: “Extrem kravkänslighet, PDA: Att hjälpa och förstå”.

Skolan och hemmet har ett gemensamt ansvar att skifta fokus från lydnad till att sänka barnets ångestnivå. Traditionellt lågaffektivt bemötande är en bra grund, men vid PDA krävs dessutom ett utpräglat partnersskapande förhållningssätt där den vuxna bjuder in barnet till samarbete.

Vi har lång erfarenhet av att utreda barn/ungdomar där vården ibland inte har lyckats och att hjälpa familjer och skolor att förstå skillnaden mellan trots och ångestdrivet kravundvikande.