Patologiskt eller extremt kravundvikande innebär att barnet upplever stark stress, ångest eller känsla av kontrollförlust inför krav och förväntningar, vilket leder till utvecklandet av olika strategier för att undvika dem. I den internationella och svenska debatten används oftast begreppen PDA (Pathological Demand Avoidance eller numera ofta kallat Persistent Drive for Autonomy) eller EDA (Extreme Demand Avoidance).
PDA/EDA är ingen egen diagnos i de officiella manualerna, men det beskrivs inom forskningen som en specifik beteendeprofil som oftast identifieras hos personer inom autismspektrumet. Eftersom profilen skiljer sig markant från det vi traditionellt förknippar med autism, är det vanligt att dessa barn missförstås och möts av felaktiga strategier.
Vanliga kännetecken på kravundvikande
Forskningen är begränsad men visar att barn med denna profil drivs av en extrem, underliggande ångest, och vanliga tecken kan vara:
Det utåtagerande beteendet är i själva verket en stressreaktion och ett sätt för barnet att skydda sitt överbelastade nervsystem. Vissa barn döljer sitt kravundvikande i skolan genom att spela med, för att sedan krascha totalt i hemmet. I många fall misstolkas barnets beteende som trots, manipulation eller uppfostringsproblem, trots att det i grunden handlar om ett barn i ett tillstånd av ångest.
Kravundvikande och neuropsykiatriska diagnoser
Kravundvikande och andra neuropsykiatriska funktionsnedsättningar förekommer ofta tillsammans. Detta är särskilt tydligt i relation till autism men även ADHD. Det innebär att ett barn både kan uppfylla kriterierna för en autismspektrumdiagnos och samtidigt ha en uttalad PDA-profil, eller ha en ADHD som förstärker impulsiviteten och svårigheterna med de exekutiva funktionerna.
Detta kan göra utredningar mycket komplexa, eftersom beteendet ofta döljer de klassiska autistiska dragen. Exempel på faktorer som gör att vanliga autismstrategier (som fasta strukturer och strikta scheman) ofta kraschar vid PDA är:
Därför är det viktigt att en utredning görs noggrant och med kunskap om kravundvikande.
Tips till dig som förälder
Även om forskningen är begränsad, talar mycket för att förståelse, minskad stress och ökad upplevelse av kontroll är viktigt för att hjälpa barn med kravkänslighet. Några tips är:
Mer stöd och information
I Sverige finns vetenskapliga sammanställningar och information hos bland annat Gillbergcentrumet (GNC) vid Göteborgs universitet, Riksförbundet Attention och den internationella organisationen PDA Society. Det finns också en svensk bok att läsa: “Extrem kravkänslighet, PDA: Att hjälpa och förstå”.
Skolan och hemmet har ett gemensamt ansvar att skifta fokus från lydnad till att sänka barnets ångestnivå. Traditionellt lågaffektivt bemötande är en bra grund, men vid PDA krävs dessutom ett utpräglat partnersskapande förhållningssätt där den vuxna bjuder in barnet till samarbete.
Vi har lång erfarenhet av att utreda barn/ungdomar där vården ibland inte har lyckats och att hjälpa familjer och skolor att förstå skillnaden mellan trots och ångestdrivet kravundvikande.