Här är en renskriven version som du kan klistra in i WordPress:
Särskild begåvning innebär oftast att ett barn lär sig, förstår och resonerar betydligt snabbare eller djupare än jämnåriga. I Sverige används ibland även begrepp som särbegåvad eller högbegåvad.
Särskild begåvning är ingen diagnos, men det kan påverka barnets vardag, skolgång, sociala relationer och känslomässiga utveckling. Därför är det viktigt att barnets behov uppmärksammas och förstås på rätt sätt.
Vanliga tecken kan vara:
Det är också vanligt att särskilt begåvade barn maskerar sin förmåga för att passa in. Vissa barn kan få ångest, utveckla skolfrånvaro eller uppfattas som stökiga, omotiverade eller svåra att förstå. I vissa fall kan barnets beteende misstolkas som ADHD eller autism, trots att det handlar om andra behov.
Samtidigt kan särskild begåvning och neuropsykiatriska diagnoser förekomma tillsammans. Detta kallas ibland twice exceptional eller 2e.
Det innebär till exempel att ett barn både kan vara mycket begåvat och ha ADHD, eller vara högbegåvat och samtidigt ha autismspektrumtillstånd.
Det kan göra utredningar mer komplexa, eftersom vissa drag kan likna varandra. Exempel på sådana drag är:
Därför är det viktigt att utredningen görs noggrant och av personer med god kunskap om både särskild begåvning och neuropsykiatriska funktionsnedsättningar.
I Sverige finns stöd och information hos bland annat Filurum Sverige, Mensa Sverige och Skolverket.
Skolan har också ett ansvar att ge elever rätt ledning och stimulans. Elever som lätt når kunskapskraven ska få möjlighet att utvecklas vidare och utmanas på rätt nivå.
Vi har lång erfarenhet av att utreda särskild begåvning och hjälpa familjer att förstå barnets styrkor, svårigheter och behov. En bok som ofta lyfts fram inom området är Mona Liljedals bok Särskilt begåvade elever – pedagogens utmaning och möjlighet.
Du måste vara inloggad för att publicera en kommentar.
